Fri frakt, fri retur & förlängd bytesrätt t.o.m. 15/1

Vår produktion


Produktionen är nyckeln i vår verksamhet eftersom vi utan den hade vi inte haft några arbetskläder att erbjuda dig.  Produktion är mycket mer än bara att sy ihop ett plagg, både före och efter den faktiska sömnaden. Det är en riktig djungel, och till vår hjälp har vi det Litauiska företaget First Priority som hjälper oss att hitta rätt sömnadsfabriker och även ibland att leta  tyger. De är på plats i Litauen och kvalitetssäkrar sömnadsproduktionen och hjälper oss även med att digitalisera mönster. Det första grundmönstret gör vi däremot alltid själva.


Materialproduktion


Är du intresserad av varifrån våra tyger kommer? Vem som producerar dem eller hur det går till?

Sömnadsproduktion


Är du intresserad av var sömnaden av våra plagg sker? Vilka som syr åt oss och hur dom arbetar?


Produktionskedjan

Det är en lång och krånglig väg att gå för att ta sig från en plaggidé till att faktiskt ha ett plagg att sälja. Produktionskedjan är ofta lång, och egentligen inte alls kedjelik. Det är många processer som behöver ske linjärt och andra parallellt. Här nedan är den beskriven i den enklaste formen. 

Det är lätt att tro att det hela börjar med att en designer får en idé, men så är det inte riktigt. Arbetet med ett plagg börjar istället på många platser samtidigt. Oftast består ett plagg av mer ingredienser än ett tyg, och ofta består tygerna av mer än ett material. Att ta fram dessa kan ta sin tid. Visste ni att ledtiden (tiden från det att man startar processen med designen till det att man har plaggen ute i butik) för ett plagg kan vara så kort som ett par veckor? För oss brukar det brukar det ta lite längre tid än så, eftersom vi vill vara noggranna med varje detalj och vill använda de mest miljövänliga transportsätten som möjligt. Kvalitet tar tid!

Fiberproduktion
Vävda bomullstyger växer inte på träd, däremot växter bomullsfibrerna på vackra buskar. Fibrerna som vi gör bomullsgarn av, kommer från bomullsplantans frön. Bomullen kräver stora mänger vatten, mer än  9 000liter för att producera ett kilo bomull (källa) och det tar ca 25 veckor innan bomullen kan skördas.

Det finns en uppsjö av olika material att välja mellan och det är antingen naturfibrer, regenatfibrer eller syntetiska fibrer. Naturfibrerna delas in i växtfibrer som till exempel bomull och lin eller i animaliska fibrer som till exempel silke och ull. Regenatfibrer är naturligt förekommande fibrer, men som inte är textila fibrer i sitt ursprungliga tillstånd. Till exempel görs viskos och modal av cellulosa från träd. Syntetiska fibrer, som till exempel polyester och akryl, kommer från olja och liknar plast och den kan formas och spinnas lite hur som helst för att få olika egenskaper. Och självklart tillverkas dessa på olika sätt. Vill du veta mer om detta så beskriver Sveriges konsumenter det väldigt pedagogiskt.

Tygproduktion
När fibrerna är färdiga, spinns de till garner som sedan oftast vävs eller stickas till ett tyg. Efter att ett tyg är skapat går det normalt vidare till färgning och beredning. Det är en ganska tuff process då det generellt används mycket kemikalier, vatten, energi och mekanisk bearbetning för att ge tyget dess önskvärda egenskaper. Sedan väljer man om tyget ska ruggas, bli vattenavvisande, skrynkelfritt eller blått.  När färgningen kommer in i processen skiljer det sig en del. Vissa material färgas som fibrer, andra som garner, en del som tyger och somliga när dom blivit färdiga plagg. 

Produktutveckling
En designer eller produktutvecklare arbetar med att ta fram typ och stil på plagget genom att skissa på passform och skärningar, bestämma detaljer och tillbehör, men även vilket eller vilka tyger plagget ska tillverkas i. En mönsterkonstruktör gör sen ett mönster av det tilltänkta plagget och som sedan skickas till fabriken. Fabriken tar fram ett sömnadsprov som mäts, provas av och kontrolleras. Oftast justeras mönstret för att bättre överensstämma med vad designern tänkt sig i utseende, funktion och passform. Processen med sömnadsprover och justeringar pågår tills man är helt nöjd och säger okej till att starta produktionen i fabriken. 

Tillskärning
Produktionen börjar inte med att sömmerskorna börjar sy. Först behöver en skärorderplanerare skapa en läggbild, en bild bestående av en modells mönsterdelar och hur de ska placeras för att få en så låg materialåtgång som möjligt. Hen planerar vilka storlekar som ska skäras ut tillsammans och hur många lager tyg som ska läggas för att få det att överensstämma med antalet plagg som beställts. Flera lager med tyg läggs ovanpå varandra och det kan göras manuellt för hand eller med hjälp av en maskin. Hur många lager tyg som kan läggas på varandra beror på typen av tyg och vilka verktyg som kommer att användas när mönsterdelarna senare ska skäras ut. Ovanpå placeras det utskrivna pappret med alla mönsterdelar och klipps sedan ut för hand med en skärmaskin eller med automatiska tillskärningsmaskiner. 

Sömnad
När mönsterdelarna är utskurna, buntas de ihop och paras sedan ihop med andra delar i samma storlek och färg och som passar för den tänka ordningen delarna ska sys ihop i. För att få ihop exempelvis ett par arbetsbyxor krävs flera olika sömnadsmoment som sedan utförs vid olika arbetsstationer med olika maskiner och olika sömmerskor. Maskinerna står ofta i en rad, mellan vilka mönsterdelarna eller det halvfärdiga plagget färdas, och kallas just för en sömnadslinje. Att förflytta mönsterdelarna från en station till en annan kan göras manuellt i exempelvis korgar eller automatiskt i hängande hanteringssystem. 

Det är viktigt att få ett jämnt flöde i sömnaden så att en sömmerska inte har flera plagg växandes på hög, medan en annan sitter och rullar tummarna i väntan på att de ska vara färdiga för just momentet på hens station. Ansvaret för att balansera upp arbetsbördan är arbetsledarens för sömnadslinjens. 

Avsyning, press och kvalitetskontroll
När plaggen sitter ihop och är så gott som färdiga, avsynas de. Trådar klipps och plaggen gås igenom för att se att allt blivit rätt. De kontrollmäts och jämförs med måttlistorna i specifikationerna. Skulle något avvika eller vara felsytt, läggs de åt sidan och problemen åtgärdas. Oftast pressas kläderna sedan i större ångmaskiner, men det beror även här på vilket typ av plagg och tyg det är. Det hela avslutas med en station där plaggen viks ihop och packas och eventuella etiketter hängs på. Vi har aktivt valt att inte packa våra kläder i plastpåsar eller ha hängande pappersetiketter på dem. De slängs ju oftast direkt ändå och vi tycker att det är helt onödigt med allt skräp som blir i onödan.